murcey e man
nevisande: sorur e katbi
Hela boken finns i original på International Children’s Digital Library.
murcey e man hál nadášt.
delaš dard gerefte bud.
yek dáne šekar be u dádam.
naxord.
cešmháyaš rá bast va digar harekati nakard.
gerye kardam.
xodá goft:
– gerye nakon! u piš e man ast.
porsidam:
– delaš hanuz dard mikonad?
xodá goft:
– na, delaš xub e xub šode ast.
bolandtar gerye kardam o goftam:
– ce kár konam? hálá tanhá hastam.
xodá murcey e digari baráy e man dorost kard.
murce, riz o zard va qašang bud.
-am jag, min
ast är
-aš hans, hennes, dess
baráy e cizi för, åt, till, på grund av något
bast stängde
be till
boland 1. hög, lång; 2. högljudd
bud var (imperfekt)
ce ? vad ?
cešm öga
dád gav
dáne korn, frö
dard smärta
dard mikonad smärtar, gör ont
del mage, hjärta, det inre
digar annan
e markerar efterställt attribut
dorost mikonad gör i ordning, tillverkar
gerye gråt
gerye mikonad gråter
goft sade
-há pluraländelse
hál hälsa, tillstånd
hálá nu
hanuz än, ännu, fortfarande
harekat kardan röra sig
hast finns, är
kár arbete
konam jag ska göra, bör göra (konjunktiv av mikonam)
man jag
murce myra
na nej
na- inte negation
nakonad konjunktiv (ska) inte göra
nadášt hade inte
naxord åt inte
o och
piš e kasi hos ngn
porsidan {cizi az kasi} fråga {någon något}
qašang vacker
rá markör som placeras efter ackusativobjekt i bestämd form
riz liten, pytteliten
šekar socker
šodan bli
tanhá ensam
-tar ändele i komparativ
u han, hon
va och
xodá gud
xub e xub väldigt bra med förstärkande reduplikation
yek en, ett
zard gul
Min myra
Min myra mådde inte bra.
Den hade fått ont i magen.
Jag gav den ett sockerkorn.
Den åt inte.
Den slöt sina ögon och slutade röra sig.
Jag grät.
Gud sade:
– Gråt inte! Den är hos mig.
Jag frågade:
– Har den fortfarande ont i magen?
Gud sade:
– Nej, den har blivit fullständigt bra i magen.
Jag grät ännu mer högljutt och sade:
– Vad ska jag göra? Nu är jag ensam.
Gud skapade en annan myra till mig.
En myra som var pytteliten och gul och vacker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar